I kurslitteraturen till detta seminarium
beskrevs hur utvärdering under och efter en designprocess kan gå till. Innan en
väljer metod för utvärdering är det viktigt att fråga sig och förstå varför,
vad, vart och när det ska utvärderas. Om dessa frågor är ordentligt besvarade
har grunden för en bra utvärdering lagts.
I boken delas de olika sätten att utvärdera användarvänlighet
in i 3 huvudsakliga kategorier. Den första är controlled settings involving
users där användarens beteenden insamlas genom till exempel att filma
användaren eller att logga hur de använder ett program och vad de klickar på. Ett
annat sätt ät natural settings involving users där användarens beteenden
istället studeras i den naturliga användarmiljön. Fokus blir då att hitta
aspekter av användarvänligheten som kanske missas när utvärderingen sker i en
mer kontrollerad miljö. Slutligen kan också utvärderingen ske genom any
settings not involving users. Detta är en väldigt resurssnål metod som ofta går
ut på att gissa och anta hur användare skulle använda en produkt. Ofta är det
fördelaktigt att använda flera olika utvärderingsmetoder i olika steg i
designprocessen.
Särskilt intressant i litteraturen tyckte jag
att kapitel 15 var som beskrev tydligare hur en kan arbeta för att förutse eventuella
problem för användare utan att behöva använda tid och resurser att testa
programmet på användarna själva. En studie visade att genom att 3-5 erfarna utvärderare
kan ca 75% av problemen upptäckas. Det verkar vara en bra arbetsmetod i ett
tidigt skede i en process som senare kan kompletteras med användartester för
att också kunna hitta mer oväntade problem.
Diskussionsfråga till gruppen: Vilka
utvärderingsmetoder tyckte ni verkade mest spännande till vårt projekt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar