Pilotstudie/feedback till intervjufrågorna

Jag lät en klasskompis som bott hela livet i Stockholm läsa igenom intervjufrågorna och göra en säg-vad-du -tänker-övning.

Jag bandade inte tillfället men jag noterade hans kommentarer.

Warm up session

1. Frågeställare: Vad heter du?

Intervjuad: Ja det är väl bra att börja med att fråga om ett namn, det är kanske inte jätteviktigt men det är ju en trevlig detalj istället för att bara föra statistik

2. Frågeställare: Hur gammal är du?

Intervjuad: En del är ju inte helt intresserade av att avslöja sin ålder, inte för att vara sån men kanske framförallt vissa kvinnor som inte vill berätta det

3. Frågeställare: Kvinna/Man?

Intervjuad: Det kanske man som intervjuar kan se själv utan att fråga, är man tveksam så kan man ju fråga med det känns nästan lite konstigt

4. Frågeställare: Hur många år har du bott eller varit i Stockholm?

Intervjuad: Ja bra att fråga

5. Frågeställare: Vad jobbar du med?

Intervjuad: Här är det nog bättre att fråga vad sysselsätter du dig med under dagarna. Jag som student skulle ju till exempel inte säga att jag jobbar

6. Frågeställare: Varför har du kommit hit till Vasaparken?

Intervjuad: Ja ok

7. Frågeställare: Hur ofta brukar du komma hit?

Intervjuad: Samma här bra att checka liksom

Main session

8. Frågeställare: Kan du beskriva ett typiskt/vanligt besök här i parken?

Intervjuad: Ok

9. Frågeställare: Brukar du planera dina besök hit eller sker dom spontant?

Intervjuad: Spelar det någon roll, eller ja det gör det ju kanske - det kan nog ge olika svar eller utfall av besköket

10. Frågeställare: Finns det några problem här i Vasaparken?

Intervjuad: Ja alla kommer ju säga någonting här, jag menar man kan ju se en bit skräp eller vad som helst

11. Frågeställare: Hur upplever du den här parken/hur känns det att vara här (säker/osäker)?

Intervjuad: Bra fråga man får ju vara försiktigt så man inte ställer för ledande bara, jag kan tänka mig att många tycker att parken känns säker liksom, för att den är typ mitt i stan och mycket trafik eller folk i rörelse. Det kanske kan vara läskigt också i och för sig

12. Frågeställare: Upplever du några problem på vägen till/från parken?

Intervjuad: Om ni ska undersöka hur parken kan bli bättre kanske inte det här ger så mycket. Det bästa ni kan få är kanske typ "jag skulle vilja ha en extra gatlampa vid övergångstället" eller nått sånt

13. Frågeställare: Har du några idéer på hur det kan förbättras/Hur skulle du vilja att framtidens park ser ut?

Intervjuad: Förhoppningsvis så har ju någon en idé också om de har tänkt på något som stör dom.

14. Frågeställare: Har du kontaktat kommun/politiker och upplyst dom om det här? (Om ja: 15  -  Om nej: 16)

Intervjuad: Ok bra

15. Frågeställare: Vad sa dom då?

Intervjuad: -

16. Frågeställare: Skulle du göra det om det var lättare?

Intervjuad: Det kommer nog många svara ja på utan att tänka så mycket

[EVENTUELLT] Led därefter in samtalet mot vårt projekt...

Cool-off period

17. Frågeställare: Har du något favoritställe/favoritaktivitet här i parken?

Intervjuad: Bra att avsluta med ett par lätta och trevliga frågor

Closing session

18. Frågeställare: Tack så mycket för den här intervjun, dina svar kommer att leda till...

Intervjuad:

Pilotstudie

Genomförde våra intervjufrågor på en vän, som själv har bott i närheten och uppehållit sig mycket i Vasaparken. Vi tog det över telefon och fick förställa oss att vi gjorde intervjun på plats. Intervjun var inte bandad, men det gick ganska fort att göra snabba anteckningar och sedan rekonstruera intervjun. Frågorna är överlag formade för att generera kvalitativa data, men min uppfattning är att de inte hinner gå in särskilt djupt och över i avancerade resonemang och därför drar jag slutsatsen att bandning inte nödvändigtvis behövs, om varje gruppdeltagare ska intervjua några få.

Vad gäller själva frågorna (se intervjun nedan) så kan jag se att frågorna leder in på tre spår, dels antyder frågorna att vi vill utforska otrygghet och dels att vi vill undersöka hur medborgarna upplever att de kan kommunicera eventuella problem, som de upplever, med ansvarig instans. Det tredje spåret är om intervjuaren väljer att leda in samtalet på vårt projekt och om den intervjuade själv kommer på idéer om vilka behov som han/hon tror behöver mötas i det här sammanhanget. Däremot kan den intervjuade här vara färgad av tidigare frågor som har lett in på de andra spåren.


Hela intervjun:

---

Vad heter du?
Intervjuad: Daniel

Hur gammal är du?
Intervjuad: 1989

Hur många år har du bott eller varit i Stockholm?
Intervjuad: Hela livet

Varför har du kommit hit till Vasaparken?
Intervjuad: För att åka skridskor.

Hur ofta brukar du komma hit?
Intervjuad: Passerar ganska ofta, och uppehåller mig i parken minst en gång varannan vecka.

Kan du beskriva ett typiskt/vanligt besök här i parken?
Intervjuad: Antingen för att spela fotboll/åka skridskor eller för att passera från Dalagatan när jag ska mot St:Eriksplan.

Brukar du planera dina besök hit eller sker dom spontant?
Intervjuad: Halvt planerat, spela fotboll gör man ju upp med vänner samma dag eller så, alternativt dricka öl med vänner.

Finns det några problem här i Vasaparken?
Intervjuad: Belysningen uppe vid lekparken, och i allmänhet. Finns en kulle, på ena  sidan en gångväg och ingen ser vad som händer där. Där nere är det inte samma sak.

Hur upplever du den här parken/hur känns det att vara här (säker/osäker)?
Intervjuad: Beror på väder. Men sent på natten, och kullen som jag nämnde tidigare.

Upplever du några problem på vägen till/från parken?
Intervjuad: Nej.

Har du några idéer på hur det kan förbättras/Hur skulle du vilja att framtidens park ser ut?
Intervjuad: Övervakningskameror, öppen lekpark bortom de konstiga husen. Placera på något annat sätt eller ta bort. De är placerade som en stängd yta och skärmar av.

Har du kontaktat kommun/politiker och upplyst dom om det här? 
Intervjuad: Nej.

Skulle du göra det om det var lättare?
Intervjuad: Ja, det skulle jag nog göra.

Frågeställaren leder därefter in samtalet mot vårt projekt...
Intervjuad: Jag tror att en "The Sims"-liknande plattform skulle vara en bra grej för att få allmänheten att vilja delta i själva utformningen av en stadsdel, man skulle kunna dela av området och skicka in förslag med motivering. Kanske hålla en tävling och rösta på varandras förslag.

Cool-off period
Har du något favoritställe/favoritaktivitet här i parken?
Intervjuad: Öl, fotboll.

Mjukvara för att simulera mjukvara..

När jag satt och läste på lite om olika möjligheter att utveckla prototyper för mjukvara fick jag snabbt upp ögonen för en särskild tjänst InvisionApp. Det här med att utveckla design först, och mjukvara sen känns ju vettigt efter låg dos eftertanke, men jag förstod rätt snabbt, efter att grottat ner mig i InvisionApps blogsektion för User Interface / User Experience, att det här är något mycket större än jag reflekterat över. Det handlar inte enbart om att göra en prototyp för en mjukvara, det handlar om vad för slags prototyp för någon människa-datorinteraktion inom UI/UX som i slutändan kan vara lämplig. Det där med mjukvara får inte så speciellt mycket utrymme tidigt i designprocessen, utan kommer in först senare. Designen är satt i första rummet. För en datalog som jag, drar jag mig en smula för den här sortens kreativt tänkande, men samtidigt blir jag otroligt fascinerad över det. Det är verkligen JÄTTEVIKTIGT (sant..), att designen är "intuitivt logiskt utformad" (premiss 1) OCH (den datalogiska innebörden av ordet 'och' går utmärkt att tillämpa) "estetiskt tilltalande" (premiss 2) 😆. Om det ska gå att nå ut med en särskild applikation till en så bred skara potentiella användare som möjligt och som faller väl ut med den målgrupp den är riktad till, behöver båda vara uppfyllda (med betoning på premiss 2). Så vad för olika verktyg finns det för de olika prototyper som kan konstrueras i UI/UX sammanhang? Hämtat direkt från Wikipedia:

För generella syften: Dessa verktyg har ett brett spektrum av funktioner som kan ge en viss visuell trovärdighet, interaktivitet och alla sorters stödfunktioner för att utforma prototyper (rörliga knappar eller objekt, bibliotek, mångsidig layout, annoteringar mm mm.). Dessa är lämpliga om man vill kunna kombinera interaktivitet i flera steg och inte är jättefokuserad på att den ska ha hög visuell trovärdighet.

För Wireframe prototyper: Wireframe har att göra med att visualisera ett "skal", eller eller ett skelett till en applikation. Det kan handla om en enkel knapp, eller en grafisk representation av en webbplats. Den här typen av verktyg är lämpad för prototyper med låg interaktivitet, och är inte så nogräknad med visuell trovärdighet.

För Animering: Dessa verktyg fokuserar på den rörliga biten av en applikation. Något ska hända (rörlig bild) när användaren interagerar med applikationen. Det går att koppla samman rörliga bitar skapade med sådana verktyg med andra verktyg för en mer fullständig prototyp, som ska uppfylla krav på hög visuell trovärdighet.

Det finns en uppsjö med verktyg som alla passar för en eller flera ovan beskrivna syften. Nästan så att jag vill börja laborera redan nu, men jag gör nog bäst i att låta designen ta form innan jag funderar över vilket verktyg som ska användas 😋. Det känns i alla fall tryggt att det finns mycket att välja på, det är inte brist på möjligheter det är idéerna som behöver komma till.

Seminarie 1 - gruppdiskussion

Idag hade vi det första läseseminariet i kursen. Nedan finns en sammanfattning av vad vi diskuterade under seminariet. 

Kvantitativ eller kvalitativ data? 
Vi diskuterade skillnaden mellan kvantitativ data och kvalitativ data och vad som är bäst lämpat i det steget av vår process som vi är i nu. Gruppen anser att det krävs båda typer av datainsamling för att vi ska kunna få en ordentlig förståelse för vilket problem vi vill lösa och på vilket sätt det bäst görs. Vi kommer därför att hålla kvalitativa intervjuer, dels för att det är ett krav i kursen men också för att det är det som är rimligt med den tid och de resurser vi har. Samtidigt vill vi titta på forskning och större undersökningar som redan har gjorts av andra för att kunna få en bättre problemformulering och en bredare förståelse för kravbeskrivning på slutprodukten. 

Struktur för intervjuer
Vi kom fram till att vi vill hålla semistrukturerade intervjuer där vi utgår ifrån bestämda intervjufrågor men gärna ställer följdfrågor eller spinner vidare på det intervjuobjektet verkar intresserad av. Vi tror att detta kan ge mest kvalitativa svar som till viss del är jämförbara men samtidigt öppnar upp för djupare förståelse för svaren under intervjun. Gruppen lyfte också att intervjuer inte är bästa metoden att samla in information av alla typer av människor. Vissa är till exempel mer bekväma att dela med sig av tankar i en fokusgrupp eller i en enkät. Intervjuerna är dock nödvändiga i projektet men vi hoppas att kunna använda andra typer av datainsamling senare.

Observation
Från kurslitteraturen blev vi också inspirerade att redan under intervjuerna försöka observera platsen vi ska arbeta med. Vi kommer att fotografera platsen när vi är där och försöka anteckna eventuella andra intressanta observationer som görs.

Pilotstudie
Vi diskuterade möjligheten att genomföra en pilotstudie inom ramen för vårt projekt. Just nu är en större sådan inte aktuell eftersom vi knappt har börjat vårt arbete. Några i gruppen kommer dock att använda metoden i liten skala genom att testa våra intervjufrågor på några personer innan vi ger oss ut och intervjuar på riktigt. Utifrån hur det går kan vi sedan utveckla och förbättra intervjutekniken.

Inf SEM 1 - Isak

Intro

Inför det första seminariet läste gruppen kapitel 7, 8 och 10 i kurslitteraturboken Interaction Design.

Kapitel 7 - Data gathering

Vikt ligger på att alla observationer har ett tydligt syfte eller ett specifikt mål som skall uppnås. En metod för att uppnå en bredd under datainsamlingen är triangulation, vilket i korta drag går ut på att ta hänsyn till olika infallsvinklar - exempelvis genom fler intervjuer med olika målgrupper/aktörer/användare av olika ålder, kön och etnicitet. Inför intervjuer genomförs med fördel en pilotstudie för att upptäcka förbättringsmöjligheter - de som ingår i den här studien bör enl. kursboken inte återkomma i den riktiga intervjun.

Det jag tar med mig från det här kapitlet är att det finns många metoder, men att de är i grunden framtagna/avsedda för att användas i en viss kontext. Ju tydligare mål/projektet är definierat inför datainsamlingen desto bättre resultat kan man förvänta sig + urvalet av metoder blir enklare att motivera.

Kapitel 8 - Data analysis, interpretation and presentation

Beroende på projektet eller projektets aktuella fas så ges fokus åt kvalitativ alt. kvantitativ datainsamling och analys. Kvalitativ har i regel ett tydligt avskärmat fokus och kvantitativt riktar sig primärt åt att utforska och förhoppningsvis stöta på nya tankesätt. 

Det tas upp ett gäng riktlinjer (key points)

• Typ av analys väljs beroende på insamlingsmetod
• Intervjuer, frågeformulär och observationer fungerar alla till att samla in både kvalitativ och kvantitativ data. 
• Kvantitativ data kopplas med fördel till procentandelar och medelvärden
• (se kapitelsammanfattningen för fler)

Det jag tar med mig från det här kapitlet är att det (likt i föregående kapitel) är helt avgörande vilket fokus projektet har vid analysen av insamlad data - och hur ärligt och mångsidigt olika faktorer vägs in för att möjliggöra en korrekt bedömning av ex. validitet eller motiv bakom svaren -så att för projektet rätt slusatser dras som berikar arbetet. 

Kapitel 10 - Establishing requirements

Den logiska följden efter informationssökningen blir att sätta krav på projektet och det som skall levereras. Två former av krav är funktionella (vad ska systemet göra?) och icke-funktionella (vilka begränsningar finns?).

För att ställa rätt krav krävs att projektets olika intressenter involveras och har möjlighet - att från deras perspektiv - förmedla önskemål och synpunkter. Ett alternativ/komplement är att ta fram personas - fiktiva men realistiska porträtt av olika användare - och undersöka deras behov och relevanta krav.

Det jag tar med mig från det här kapitlet är att produkten av projektet skall präglas av de användare som den riktar sig åt.

Diskussionsfråga

Vem är vår kund? Vilka är "aktieägarna"?

Seminarie 1 - Isabella Andersson

Heeeeej bloggen! Det här är mitt första inlägg så jag vill börja med att hälsa alla läsare välkomna hit. Hoppas att ni kommer gilla det vi skriver. Om ni inte gillar det – don’t hate – ingen tvingar dig att läsa (om du inte är lärare och har betalt för att läsa). 

Till seminarie 1 har jag läst kurslitteratur om insamling och analys av data.

Datainsamling och analys

I kapitlet om datainsamling behandlades olika typer av datainsamling, för- och nackdelar med de olika samt övergripande strategier för en lyckad datainsamling. Eftersom vi i kursen som första uppgift har att intervjua människor var delen om intervjuer särskilt intressant att läsa nu. Vi kommer mest troligt att använda oss av semi-strukturerade intervjuer eftersom detta ger en möjlighet att jämföra intervjusvar samtidigt som möjlighet ges till följdfrågor som ger de svarande möjlighet att utveckla sina svar.

Som jag ser på datainsamling är bland det viktigaste att välja metod noggrant utifrån vilken slags slutsatser en vill kunna dra av resultaten. Det är alltså viktigt att ha en förståelse för analysen av datan redan innan en planerar sin insamling. I vårt projekt ska vi arbeta med att inkludera medborgare i stadsplanering. Då kan det ju till exempel vara intressant att arbeta med enkäter för att få en kvantitativ uppskattning av hur många som är intresserade av att tycka till. Om vi däremot vill förstå vad som kommer krävas för att människor ska vilja engagera sig kan intervjuer ge mer kvalitativa svar och insikter.

Identifiera behov och fastställandet av krav

Eftersom vi inte ännu har kommit fram till vilken slags produkt vi ska ta fram är det svårt att så tidigt börja fastställa krav. Det är dock viktigt att vi redan i datainsamlingen försöker få en förståelse för eventuella användares behov. Detta kan uppnås genom att till exempel i intervjuer fråga vilken slags produkt målgruppen skulle vilja ha, eller fråga vilka liknande produkter målgruppen använder idag och är nöjda med. Vi, som har en bred målgrupp, behöver också lägga fokus på användbarhet och ställa höga krav på att produkten ska vara lätt att använda för olika sorters människor. 

Att diskutera

På seminariet vill jag diskutera syftet med intervjuerna vi ska genomföra. Är det viktigaste att vi får en klar bild av problemet eller att vi identifierar behov för produkten? Jag ser inte att dessa två syften nödvändigtvis krockar men det är ändå viktigt att ha ett tydligt fokus.

Jag vill också att vi diskuterar våra fika-rutiner inom gruppen.

Inför första semiariet - August Heddini

Mycket av det som står i Kapitel 7 om datainsamling framstår som ganska uppenbart för mig. Självklart är det dock bra att få en mer officiell ram för hur man utformar datainsamlingen för en studie. Jag tyckte att det var intressant att hur man väljer de man insamlar data från (participants) kan påverka hur pålitliga statistiska generaliseringar man kan göra. Att en studies målgrupp är viktig för resultaten säger ju sig självt, men att även slutsatsernas pålitlighet kan påverkas av hur målgruppen valts är inte något som jag tänkt på tidigare. Jag hade heller aldrig hört talas om datatriangulering (triangulation), vilket går ut på att man närmar sig en studie från olika perspektiv. Det låter ju också ganska uppenbart, men jag hade aldrig tänkt på att det skulle kunna koordineras av en och samma arrangör. Intressant vore kanske att diskutera huruvida en enskild forskare kan utföra datatriangulering, eller om det är omöjligt att utföra detta utan viss partiskhet.

I Kapitel 8 om dataanalys tas upp många tekniker för att sammanställa data på ett överskådligt och lättläsligt sätt. Jag tycker att det kan vara givande att få se exempel på hur olika typer av data kan presenteras på passande sätt, samt att få konkreta exempel. Detta tycker jag att kapitel 8 gör bra. Det finns också information om vad som kan antas vara viktigast i en mängd data, vilket kan vara till god hjälp när man skriver en slutsats.

Kapitel 10, om fastställande av krav gav mig många intressanta idéer om hur man kan kvantifiera krav, samt visade mig modeller som Volere-modellen för att fastställa produktkrav. Något som jag inte tidigare tänkt på är att det kan vara viktigt att fastställa tydliga exakta krav. Till exempel kan “det ska ta mindre än 1 sekund” vara ett bättre krav än “det ska gå fort”.

Inför första seminariet... (Daniel Reuter)

Första inlägget! Yey! Måste säga att det här projektet kommer att bli  väldigt spännande att genomföra, dels eftersom design i allmänhet är något som jag sällan arbetar med under strukturerade omständigheter (då syftar jag mest på begränsad erfarenhet av att lalla runt med diverse verktyg från Adobe serien för att utforma någorlunda vettiga dokument, haha) och dels eftersom att det ur det här projektet kommer att växa fram något oväntat, som ännu inte är speciellt klart definierat. Lite vet vi förstås om projektet. Problemområdet som ligger till grund för vår design, i vilken vi ännu måste hitta både en målgrupp och en problemformuelring att hantera, handlar om att stimulera ett ökat engagemang och intresse för stadsplanering i Stockholm. Lite lagom luddigt sådär, jag menar, vilken del av stadsplaneringen kan man få Svensson, Andersson och Persson att delta i? På vilket sätt kan de delta? Sådana typer av frågor vet vi inte svaret på än, men det ska vi ta reda på!

Hur ska vi då gå tillväga? Jo, självklart har vi en del verktyg att förfoga över som kan komma till användning, bland annat kommer vi tidigt i processen att genomföra en fältstudie. I fältstudien kommer vi att bege oss till Vasaparken, med ett antal frågor för att genomföra semi-strukturerade intervjuer. För att dessa intervjuer ska dokumenteras på bästa sätt så kommer vi, bara om den intervjuade ger oss klartecken, att banda intervjuerna. Semi-strukturerade intervjuer handlar om att utforma frågor där svaren är öppna och där begränsningen egentligen bara ligger i att hålla sig till det problemområde vi har valt att undersöka, och därför kan det bli lite jobbigare om man samtidigt ska hinna anteckna allt viktigt som sägs. Den data som vi insamlar är till sin natur av kvalitativ karaktär, då vi fortfarande söker ett specifikt problem inom vårt problemområde. Det kommer att lämna utrymme för tolkning, vilket är mycket viktigt för oss att genomföra korrekt för att komma vidare i designprocessen med goda resultat. Det kan bli så att vi istället använder vår fältstudie som en pilotstudie, och omformulerar viktiga frågeställningar för att tydligare ringa in både problem och målgrupp. Hur vi då väljer att samla in data kommer att bero på hur dessa frågeställningar utformas, men det ska nämnas att det förmodligen kommer att handla om ett semi-strukturerat frågeformat med en kombination av kvalitativa och kvantitativa data. Kvantitativa data kräver att man i förväg måste veta exakt vad man frågar om, som:"Hur gammal är du?", "Hur många bor i ditt hushåll?" och så vidare. En annan viktig aspekt av intervjuförfarandet är att försöka tillämpa triangulering, vilket innebär att olika intervjuobjekt kan bidra med olika perspektiv kring samma problemformulering (som ju ännu inte är identifierad). Det är lagom svårt om man inte ens vet vilken målgruppen är till att börja med, men det är förstås viktigt ändå att försöka få med om lösningen ska kunna förstås av andra än den specifika målgruppen. Det kan rent ut av hjälpa till hitta en lösning som kan riktas till olika målgrupper, alternativt en bredare målgrupp.

Varför vill vi göra allt detta? Jag har inte nämnt något än om vårt slutgiltiga mål, men det handlar om att: lära oss om designprocess inom MDI, ta till oss och tillämpa metodik, litteratur och forskning inom MDI och slutgiltigt skapa en interaktiv prototyp som är en del av lösningen för något problem inom vårt problemområde. Läsaren till denna blogg kommer att, i detalj, kunna följa hela processen och jag hoppas att den kommer att bli lika intressant att följa som jag tycker att det ska bli att genomföra. Men åter till det som är aktuellt! Fältstudien ska hjälpa oss att identifiera behov och fastställa en kravbeskrivning för vår prototyp. Vilka sätt är ens möjliga för att möta de behov som finns? Vi vet ingenting om vårt problem kräver avancerad mjukvara eller inte, eller om vi ska anställa Picasso för att man ens ska kunna titta på vår lösning utan att få huvudvärk. Att miljonprojektet skulle bli fult, ultrafunktionellt och ett trist bidrag till stadsbilden berodde nog på att det var bråttom och att det fick inte kosta. Design är alltså viktigt inte bara för att göra vår lösning attraktiv, men kanske också som en del av själva problemet till vilket vår lösning ska bidra till vårt stora mål, att engagera medborgare och göra dem intresserade. Kanske hade projekt som miljonprojektet kunnat se mycket annorlunda ut om fler hade deltagit, privata aktörer skjutit till resurser och fler hade mer att tycka till om innan det var för sent. Men vad vet jag, vilka behov som finns där ute och vilka lösningar som går att hitta för att möta dem återstår att se!

Timas Seminarium 1

Kapitel 7: Datainsamling
Detta kapitel handlar datainsamling som innebär insamling av rådata i syfte att dra slutsatser och till slut kunna utvinna användbar information. Vad som bör adresseras innan datainsamlingen är:

• Vad är målet med undersökningen?
• Vilka ska delta i undersökningen?
• Hur är relationen mellan datainsamlaren och datautlämnaren?
• Pilot studie
• Triangulering (Triangulation)

Målsättning är viktigt för att bedöma vilken sorts data som krävs i undersökningen. Efter en bra målformulering kan resten av undersökning planeras för att samla in så optimal data som möjligt.

För att avgöra vilka som ska delta i undersökningen krävs det ofta man endast väljer ett fåtal deltagare som stickprov, så kallat sampling. 

Relationen mellan datainsamlaren och datautlämnaren bör vara neutral och professionell för att undersökningen ska gå rätt till. För att uppnå detta kan det vara lämpligt att förklara syftet med undersökningen grundligt samt hur datautlämnarens information kommer att användas.

Triangulering innebär att undersökningen ska utgå från två eller fler olika perspektiv. De olika områdena som kan undersökas från olika perspektiv är följande:

• Datamängden
• Utredaren
• Teorin
• Metoden

En pilot studie är en kortare inledande studie som utförs i syfte att testa sin metod innan den riktiga studien utförs. En sådan studie kan avslöja felaktigheter som bör korrigeras.

De tre huvudsakliga datainsamlingsmetoderna som tas upp i litteraturen är intervjuer, enkäter och observationer.

Kapitel 8: Dataanalys
För att kunna analysera en rådatamängd måste man först bedöma ifall datamängden som samlats in är kvalitativ eller kvantitativ då dessa bör hanteras olika.

Kvantitativ data kan beskrivas med siffror. Denna typ av data kan hämtas in med alla typer av datainsamlingsmetoder. Exempel på kvantitativ data är ålder.

Kvalitativ data är mer djupgående data som inte enbart kan beskrivas numeriskt. Denna typ av data kan hämtas från exempelvis beskrivningar och citat. Denna typ av data kan hämtas in genom alla typer av datainsamlingsmetoder.

Kvantitativ data analyseras med hjälp av statistiska metoder så som att räkna ut genomsnitt, median och typvärde. Kvantitativ data kan lätt visualiseras med hjälp av tabeller och diagram.

Att analysera kvalitativ data handlar mycket om att identifiera återkommande trender, mönster och korrelationer som man kan dra slutsatser från, ifall de ses som relevanta för frågeställningen. Kvalitativ data kan kategoriseras för att underlätta analys av datamängden. Kategoriseringen kan ske enligt ett så kallat kategoriserings schema (eng. categorization scheme).

Kapitel 10: Identifiera behov och fastställande av krav 

För att producera en bra interaktiv produkt måste man först identifiera behov och fastställa krav inför produktionsprocessen. De två kraven som finns inom mjukvaruproduktion är funktionella och icke-funktionella krav. Den förstnämnda handlar om att sätta upp krav för vad produkten ska kunna göra medan den sistnämnda handlar om att bedöma vilka svårigheter det kan finnas med produktens produktion. Problemen som kan uppkomma under produktionen bör ha reflekterats över redan innan problemet stöts på. Andra aspekter så som miljön som produkten är verksam i samt för vilka människor som produkten är tillämpad för är exempel på frågor som bör adresseras tidigt i processen.

Datainsamling kan användas för att identifiera nya krav på produkten som kanske inte var så självklara innan. Att designa en bra produkt är alltså en cirkulär process där nya behov och krav identifieras hela tiden vilket ger upphov till en bättre design i slutändan.  

Reflektion 

Det som framgår tydligt i samtliga kapitel är att det krävs väldigt mycket förberedelser och konstant granskning av tidigare arbete för att slutprodukten ska bli så bra som möjligt. En stor anledning till detta skulle jag tro är att teknik är en bransch som utvecklas i raketfart och är väldig konkurrenskraftig och produkten måste därför alltid vara anpassad för nutiden för att matcha dagens efterfrågan.  

Hur viktigt är det att balansera kvantitativ och kvalitativ data och hur bör det göras i vårt projekt?