Detta kapitel handlar datainsamling som innebär insamling av rådata i syfte att dra slutsatser och till slut kunna utvinna användbar information. Vad som bör adresseras innan datainsamlingen är:
- Vad är målet med undersökningen?
- Vilka ska delta i undersökningen?
- Hur är relationen mellan datainsamlaren och datautlämnaren?
- Pilot studie
- Triangulering (Triangulation)
För att avgöra vilka som ska delta i undersökningen krävs det ofta man endast väljer ett fåtal deltagare som stickprov, så kallat sampling.
Relationen mellan datainsamlaren och datautlämnaren bör vara neutral och professionell för att undersökningen ska gå rätt till. För att uppnå detta kan det vara lämpligt att förklara syftet med undersökningen grundligt samt hur datautlämnarens information kommer att användas.
Triangulering innebär att undersökningen ska utgå från två eller fler olika perspektiv. De olika områdena som kan undersökas från olika perspektiv är följande:
- Datamängden
- Utredaren
- Teorin
- Metoden
De tre huvudsakliga datainsamlingsmetoderna som tas upp i litteraturen är intervjuer, enkäter och observationer.
Kapitel 8: Dataanalys
För att kunna analysera en rådatamängd måste man först bedöma ifall datamängden som samlats in är kvalitativ eller kvantitativ då dessa bör hanteras olika.
Kvantitativ data kan beskrivas med siffror. Denna typ av data kan hämtas in med alla typer av datainsamlingsmetoder. Exempel på kvantitativ data är ålder.
Kvalitativ data är mer djupgående data som inte enbart kan beskrivas numeriskt. Denna typ av data kan hämtas från exempelvis beskrivningar och citat. Denna typ av data kan hämtas in genom alla typer av datainsamlingsmetoder.
Kvantitativ data analyseras
med hjälp av statistiska metoder så som att räkna ut genomsnitt, median och
typvärde. Kvantitativ data kan lätt visualiseras med hjälp av tabeller och diagram.
Att analysera
kvalitativ data handlar mycket om att identifiera återkommande trender, mönster
och korrelationer som man kan dra slutsatser från, ifall de ses som relevanta
för frågeställningen. Kvalitativ data kan kategoriseras för att underlätta
analys av datamängden. Kategoriseringen kan ske enligt ett så kallat kategoriserings
schema (eng. categorization scheme).
Kapitel 10: Identifiera behov och fastställande av krav
För att producera en bra interaktiv produkt måste man först identifiera behov
och fastställa krav inför produktionsprocessen. De två kraven som finns inom mjukvaruproduktion
är funktionella och icke-funktionella krav. Den förstnämnda handlar om att
sätta upp krav för vad produkten ska kunna göra medan den sistnämnda handlar om
att bedöma vilka svårigheter det kan finnas med produktens produktion. Problemen
som kan uppkomma under produktionen bör ha reflekterats över redan innan
problemet stöts på. Andra aspekter så som miljön som produkten är verksam i
samt för vilka människor som produkten är tillämpad för är exempel på frågor
som bör adresseras tidigt i processen.
Datainsamling kan användas för att identifiera nya krav på produkten som
kanske inte var så självklara innan. Att designa en bra produkt är alltså en
cirkulär process där nya behov och krav identifieras hela tiden vilket ger
upphov till en bättre design i slutändan.
Reflektion
Det som framgår tydligt i samtliga kapitel är att det krävs väldigt mycket förberedelser och konstant granskning av tidigare arbete för att slutprodukten ska bli så bra som möjligt. En stor anledning till detta skulle jag tro är att teknik är en bransch som utvecklas i raketfart och är väldig konkurrenskraftig och produkten måste därför alltid vara anpassad för nutiden för att matcha dagens efterfrågan.
Hur viktigt är det att balansera kvantitativ och kvalitativ data och hur bör det göras i vårt projekt?
Hur viktigt är det att balansera kvantitativ och kvalitativ data och hur bör det göras i vårt projekt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar