Gruppen utförde SoTA analyser på El-gigantens utvärderingsknappar, Malmöinitiativet, The Center of Urban Pedagogy, Internet of Things kopplad till dator-människa interaktion, representation av anslagstavlor för information och feedback och Stockholms stads webbplats.
Att inhämta information från allmänheten i form av tankar och idéer verkar finnas i många olika sammanhang idag som tillsammans kan ge inspiration för hur vår produkt bör vara.
Två inflytandeformer som hanterar just stadsplanering och som redan implementerats i storstäder är Malmöinitiativet och The Center of Urban Pedagogy. Vad dessa tjänster har gemensamt är att de försöker förbättra kontakten mellan medborgare och ämbetsmän genom att låta invånare få ut sina åsikter som sedan kan diskuteras och eventuellt behandlas politiskt. Malmöinitiativet försöker uppnå detta genom att skapa ett forum som är tillägnat just för detta syfte, att föreslå och diskutera tankar och idéer. The Center of Urban Pedagogy försöker uppnå detta i första hand genom att upplysa och utbilda intresserade människor om hur de kan påverka och åstadkomma förändring. Tanken bakom båda dessa tjänster är god och har många tilltalande aspekter men de båda verkar ha en gemensam svaghet att de verkar vara mindre bra anpassade för medborgare som inte är så engagerade och vana att tycka till. För någon som redan är intresserad är det lätt att ta sin tid att tycka till, diskutera och informera sig men för den del av befolkningen som saknar intresse eller tid är det svårare. Att alla parter i samhället bör vara representerade vid informationsinsamling ska prioriteras. För att detta ska uppnås måste tjänsterna vara tilltalande till majoriteten av befolkningen, vilket inte är fallet med Malmöinitiativet som har en tråkigt utformad sida som saknar information för den som ännu inte är insatt.
En annan inflytandeform som analyserades var El-gigantens utvärderingsknappar som finns i många av El-gigantens butiker. Knapparna, som är placerade vid butikens utgång, möjliggör att kunderna kan sätta betyg på hur deras besök i butiken var. Knappsatsen är mycket bra utformade för dess funktion då det är ett
lätt, intuitivt och kostnadseffektivt sätt att samla in en kvantitativ
datamängd. Knapparna är välanpassade för majoriteten av befolkningen då de är simpla att förstå, har en lekfull och lättrelaterad utformning och som dessutom kräver minimal ansträngning. Faktumet att knappsatsen ens finns ger kunden intrycket att butiken tar kundens åsikter på allvar och anstränger sig för att förbättras. En nackdel som kan upplevas med Malmöinitiativet och denna knappsats är att båda tjänster löper risk för att bli spammiga och åsikterna som fås in kan därför vara svårtolkade. Malmöinitiativet saknar en kontrollerande part vilket kan resultera i att förslagen saknar tydlighet och blir därför svårtolkade. El-gigantens knappsats är lätt att använda felaktigt genom att exempelvis trycka flera gånger vilket kan ge en felaktig bild.
Sammanfattningsvis finns det många tilltalande tjänster som har att göra med insamling av allmänhetens tankar som kan tyckas ha många positiva aspekter. Exempel på positiva aspekter av de nämnda tjänsterna är den pedagogiska tanken bakom CUP, Malmöinitiativets diskussionsforum och den lätta tanken bakom Elgigantens utvärderingsknappar --- lägg till fler. Dessa kan användas som inspiration och komma till användning för att skapa ett välanpassat forum för att framföra åsikter.
tisdag 21 februari 2017
SOTA - Stockholm
Hejsan bloggen 😄
Jag besökte www.stockholm.se/felanmalan för att undersöka den. Just nu är det den webbsida Stockholms stad använder för att rapporterna in felanmälningar. Efter att ha fått information från intervjuer att webbsidan inte uppfyller förväntningar användare har på den har så bestämde jag mig att själv bygga mig en bild av webbsidan. Denna undersökning gjordes den 21 februari 2017.
Om man klickar på kontakt kommer man till en del av webbsidan som behåller samma grafiska design som webbsidan man landar på. Det centrala innehållet på webbsidan är utbytt mot annan information samt två textlådor man kan klicka på för att skriva. Det finns en färgad låda med information.
Om man istället på sidan man landar på väljer att fylla i vilken typ av synpunkt man vill lämna fylls webbsidan av flera lådor som kan fyllas med text, dropdown menyer där man kan välja ting samt en karta. Om man väljer något annat än felanmälan som typ av synpunkt står det istället för felanmälan synpunkt samt så försvinner möjligheten att lämna sitt telefonnummer.
Man kan zooma in kartan vilket lägger till mer information om området. Om man klickar på något placeras en blå markering med vad som ser ut att vara två byggnader ut.
Om man klickar på listan dyker en mängd alternativ upp, man kan skrolla i den för att se alla alternativ.
När man fyllt i allt som har en röd stjärna bredvid sig så kan man klicka på knappen skicka. Den tar en till en webbsida där man får bekräftat att ens meddelande skickats samt så tackas man för ens meddelande.
Användning - Den här webbsidan används förmodligen oftast i samband med att man har ett fel att anmäla eller klagomål. Designen streamlinar den här processen så att den borde gå snabbt och enkelt. Att man måste välja ett ämne kan, även om det har sina fördelar, vara ett jobbigt moment. Ens ämne kanske passar in på flera av alternativen eller inga och då måste man välja övrigt. Den som använder sidan är förmodligen frustrerad på något och kanske inte helt kan sätt finger på det utan att först ha skrivit av sig. Nu är detta fortfarande en möjlighet men ordningen antyder att man ska välja ämne först. Det är bra att man får bekräftat att ens meddelande skickats i slutet, det ger feedback till användaren likt klickljudet som uppstår när man klickat på en knapp. Då vet (tror) användaren att deras meddelande nått fram.
Jag besökte www.stockholm.se/felanmalan för att undersöka den. Just nu är det den webbsida Stockholms stad använder för att rapporterna in felanmälningar. Efter att ha fått information från intervjuer att webbsidan inte uppfyller förväntningar användare har på den har så bestämde jag mig att själv bygga mig en bild av webbsidan. Denna undersökning gjordes den 21 februari 2017.
Om webbsidan:
När man kommer in på webbsidan introduceras man till en bild av Stockholms stads logotyp, knappar och text. En knapp (synpunkter) börjar ifylld medan de resterande färgas när man hovrar över de. De flesta knappar flyttar en direkt till den på knappen angivna delen av Stockholms webbsida. Undantaget är skicka som kräver att man fyller i de krävda fälten.Om man klickar på kontakt kommer man till en del av webbsidan som behåller samma grafiska design som webbsidan man landar på. Det centrala innehållet på webbsidan är utbytt mot annan information samt två textlådor man kan klicka på för att skriva. Det finns en färgad låda med information.
Om man istället på sidan man landar på väljer att fylla i vilken typ av synpunkt man vill lämna fylls webbsidan av flera lådor som kan fyllas med text, dropdown menyer där man kan välja ting samt en karta. Om man väljer något annat än felanmälan som typ av synpunkt står det istället för felanmälan synpunkt samt så försvinner möjligheten att lämna sitt telefonnummer.
![]() |
![]() |
Man kan zooma in kartan vilket lägger till mer information om området. Om man klickar på något placeras en blå markering med vad som ser ut att vara två byggnader ut.
Om man klickar på listan dyker en mängd alternativ upp, man kan skrolla i den för att se alla alternativ.
När man fyllt i allt som har en röd stjärna bredvid sig så kan man klicka på knappen skicka. Den tar en till en webbsida där man får bekräftat att ens meddelande skickats samt så tackas man för ens meddelande.
Kommentarer:
Att alla knappar reagerar när man kommer nära dem gör att det är enkelt och behagligt att navigera på webbsidan. Dessutom leder webbsidan en till att lämna sin åsikt. Den börjar med en information och ett val man måste göra, man måste göra valet för att presenteras med resterande textlådor att fylla i. Detta tvingar användaren att ta in informationen bitvis. Det finns väldigt lite bilder och färger som kan distrahera användaren från webbsidans ändamål. Det gör att den färgade textrutan under kontakt sticker ut mer, dessutom är texten i den rutan större vilket fångar uppmärksamheten. Man skulle kunna säga att det simpla användargräsnittet hjälper att leda besökarnas intresse mot vad som är relevant utan att distrahera dem.Analys:
Språk - All information på webbsidan är på svenska. Då webbsidan till stor del är textbaserad är detta möjligen ett problem för de som inte talar svenska. I andra delar av Stockholms webbsida finns alternativet att läsa en engelsk version samt instruktioner för hur man med google translate översätter informationen på en webbsida till andra språk. Jag tror den här bristen kan låsa ut en stor del av webbsidans målgrupp (de som har åsikter om staden förmodar jag) då det finns turister i Stockholm samt så talar en del av stockholmarna inte svenska.Användning - Den här webbsidan används förmodligen oftast i samband med att man har ett fel att anmäla eller klagomål. Designen streamlinar den här processen så att den borde gå snabbt och enkelt. Att man måste välja ett ämne kan, även om det har sina fördelar, vara ett jobbigt moment. Ens ämne kanske passar in på flera av alternativen eller inga och då måste man välja övrigt. Den som använder sidan är förmodligen frustrerad på något och kanske inte helt kan sätt finger på det utan att först ha skrivit av sig. Nu är detta fortfarande en möjlighet men ordningen antyder att man ska välja ämne först. Det är bra att man får bekräftat att ens meddelande skickats i slutet, det ger feedback till användaren likt klickljudet som uppstår när man klickat på en knapp. Då vet (tror) användaren att deras meddelande nått fram.
tl:dr Stockholms webbsida är inte på engelska 🇺🇸
State of the Art Analys - August Heddini
Jag har valt att analysera en av de mer traditionella formerna av feedback och offentliga meddelanden - anslagstavlor. Anslagstavlor finns vida spritt på offentliga platser och har historiskt varit ett bra sätt att göra reklam samt göra sin röst hörd i ett lokalområde. I dagsläget används de mindre och mindre i storstäderna och läses endast av de engagerade, vilket är en allt mer försvinnande grupp människor.
Att användandet av anslagstavlor har minskat kan ses till exempel i avskaffandet av tavlan i mitt eget lokalområde. Under många år fanns rum för annonser och lappar att fästas vid en anslagstavla väldigt centralt i Hallonbergen centrum, men för endast ett par år sedan demonterades denna i samband med restaurering av centrets busshållplatser och ersattes inte, då den inte längre ansågs nödvändig.
En anslagstavla utanför Lunagallerian i Södertälje. Kallad “fula tavlan” av lokalbefolkningen.
Man kan också ställa sig frågan varför de traditionella anslagstavlorna inte används längre. Antagligen finns det en stor mängd anledningar. Folk idag är generellt mindre engagerade i sitt lokalområde (eller anser sitt lokalområde större än målgruppen för en anslagstavla). Man har också snabbare tillgång till eftersökt information via mobiltelefon eller dator. Teknologin har också fördelen att den inte kräver utskrift och utplacering av papper. Detta leder till att den moderna människan i storstaden föredrar att kommunicera via andra medier. Ny teknologi är helt enkelt mer användarvänlig och kompatibel med vår livsstil.
Man med smartphone. Idag har nästan alla någon form av smartphone och gratis internetuppkoppling finns vid de flesta offentliga platser.
Jag skulle argumentera att det som har konkurrerat ut anslagstavlorna är hemsidor som Facebook, Twitter eller bloggnätverk som Tumblr. I likhet med en anslagstavla är detta hemsidor där man kan göra inlägg med åsikter, annonser och hålla mer eller mindre effektiva debatter. Om man vill påverka sitt lokalområde har de flesta kommuner och organisationer egna profiler på de här hemsidorna, och de går att kontakta via dessa.
Den sociala median Facebooks användargränssnitt. Facebook är den mest populära sociala median.
Men fungerar teknologin verkligen lika bra som den traditionella anslagstavlan? Argument kan göras för att våra nya sociala medier, vilka många liknar anslagstavlor till formen, skapar s.k. “echo chambers” (ekokammare) där man endast möter och hör av andra som har liknande åsikter som en själv. Detta förstärker ens åsikter och hur säker man är på att just ens egen åsikt är rätt. Möjligheten att undvika att ta del av andras åsikter fanns inte med de traditionella anslagstavlorna.
Självklart kan detta vara ett problem, inte endast för att människor lättare utvecklar radikala åsikter, utan också för att det blir så mycket lättare att bortse från andras krav och behov eller tillochmed bortse från fakta som motbevisar ens egen tro. Till exempel kan en politiker som argumenterar för en viss åsikt idag lättare undvika att bemöta motargument än vad som tidigare varit möjligt. I värsta fall skulle en kommun eller liknande kunna bortse från kritik med ursäkten att inläggen försvann i den enorma mängd data sociala medier presenterar.
Möjligtvis kunde problemet lösas av att ett offentligt forum specialdesignas för just ett lokalområde, där befolkningen får tillgång till en “lokal social media”. Detta skulle kunna förhindra ekokammarbildning samt motverka att feedback ignoreras. Problemet här ligger i att motivera befolkningen till att använda forumet på ett seriöst och ansvarsfullt sätt, samt att motivera kostnaden av utvecklingen. Till min kännedom har detta aldrig genomförts på ett lyckat sätt, eftersom att folket helt enkelt inte använder den typen av forum. Det skulle kunna vara intressant att undersöka om det finns lösningar på det problemet.
Kommunen Sundbybergs hemsida. 20-02-2017.
Det är också ett media som möjligtvis är svårare för vissa målgrupper att ta del av. En stor målgrupp som ofta går till miste om interaktioner i ny media är de äldre. Många äldre har problem med att förstå sig på tekniken och kan inte navigera en hemsida som Facebook, trots hemsidans enorma satsningar på användarvänlighet. Denna målgrupp kan dock använda anslagstavlor, då de har växt upp med dem. Kommuner tar kanske inte alltid åt sig opinioner från anslagstavlor, ens när de användes mer, utan snarare via brev eller vid möten. Men då äldre förlorar ett media för att kommunicera med varandra blir det svårare för dem att organisera till exempel namnlistor för att öka slagkraften i ett opinionsbrev eller hitta informationen om var/när nästa styrelsemöte hålls.
En annan målgrupp vars samhällsengagemang påverkas då fysiska media försvinner är de som saknar tillgång till internet. Detta är som tur är en försvinnande liten grupp just i Sverige, men i många andra länder är detta en betydande grupp människor.
State of The Art - Internet of Things och människor
När lösningar till framtidens teknik ska utformas så finns det ett område som allt mer kommer att föras in i den ekvationen, IoT. Det finns redan överallt och nya tillämpningar kommer till hela tiden. IoT bygger på idéen att det går att koppla samman enheter som kommunicerar med varandra för att på olika sätt styra hur och när insamling och bearbetning av data ska ske. Ett vardagligt exempel på detta skulle kunna vara att lagra information om vad som finns i kylskåpet hemma, för att på vägen hem kunna hämta hem en shoppinglista på vad som behöver inhandlas. Uträckningen av den här idéen pekar mot en potential som är svår att överblicka.
Allmänt när IoT ska göras interaktivt, med objekt som vi redan är bekanta med och användaren, är att det är svårt att integrera sensorer, mottagare och andra komponenter utan att radikalt förändra upplevelsen av att använda objekten.
Det går att dela upp interaktionen med ett objekt i implicit och explicit interaktion, där den explicita är den yta som används för att uppnå något särskilt mål, fylla en särskild funktion och som användaren är fullt medveten om. Med implicit interaktion menas att användaren fortsätter att fokusera på sin aktivitet i den explicita kontexten, men att något annat system (skulle kunna vara ett hjälpsystem, en server eller något annat) svarar på aktiviteten orsakad av användaren, utan att användaren är direkt medveten om detta. Det finns förstås ett syfte med att hålla information och funktionalitet implicit och låta användaren fokusera på det som är viktigt för användaren själv.
Framförallt är jag optimistisk kring IoT då Sverige är ett utmärkt land att utveckla nätverksbaserade lösningar i. En vision presenterad av regeringen med Peter Eriksson i spetsen säger att år 2025 ska 98% av medborgarna i Sverige ha tillgång till minst 1 GBit/s bredband, 1,9% ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s och övriga 0.1% ska ha minst 10 MBit/s.
Det finns mycket mer att säga om IoT och det pågår en hel del forskning kopplat till IoT och människa-dator interaktion. Men för det här inläggets skull så får det räcka för nu, det sista jag vill visa är en graf, baserad på en trendalanys utfört av Google, som visar utvecklingen av IoT paradigmet jämfört med trådlösa nätverk och ubicomp paradigmen. (Paradigm: idéer och koncept som formar en sammanhängande idé om verkligheten).
Ett urval av källor som jag har skummat igenom och hämtat inspiration ifrån:
Sverige helt uppkopplat 2025 - en bredbandsstrategi
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/12/sverige-helt-uppkopplat-2025---en-bredbandsstrategi/
The Internet of Things: A survey
http://dx.doi.org.focus.lib.kth.se/10.1016/j.comnet.2010.05.010
Internet of Things (IoT): A vision, architectural elements, and future directions
http://dx.doi.org.focus.lib.kth.se/10.1016/j.future.2013.01.010
Embedded Interaction: Interacting with the Internet of Things
https://doi.org/10.1109/MIC.2009.141
Context Aware Computing for The Internet of Things: A Survey
https://doi.org/10.1109/SURV.2013.042313.00197
måndag 20 februari 2017
Intervju med hundägare
Tjenare bloggen 😊
I Vasaparken gick jag till hundparken för att intervjua hundägare. Hundarna vill helst inte vara stilla så länge så det var svårt att få en hundägare att stanna för att svara på frågor. Men jag lyckades intervjua två kvinnor med hundar. Då jag inte följde frågeformuläret fick jag inte kvinnornas namn. Jag lyckades inte skriva ner all information från intervjuerna ordagrant utan bara en outline av vad som vart sagt.
Intervjuare: Poffe Åhgren
Intervjuad: Första kvinnan (~30 år)
Intervjuare: Så vad för dig hit ?
Intervjuad: Jag ska träffa en vännina här snart.
Intervjuare: Brukar du komma hit ?
Intervjuad: Nä, vanligen brukar jag besöka en annan park. Jag har glömt vad den heter men den ligger ditåt [pekar med finger].
Intervjuare: Tycker du det är några problem med parken ?
Intervjuad: Inte riktigt, hundparken är lite lerig kanske.
Intervjuare: Har du några idéer på hur det kan fixas ?
Intervjuad: Kanske man skulle kunna plantera gräs, det finns ju i resten av parken.
Intervjuare: Har du kontaktat någon om det här ?
Intervjuad: Jag har inte tänkt på att göra det. Brukar inte komma hit så ofta.
Intervjuare: Skulle du göra det om det vore lättare ?
Intervjuad: Kanske men jag brukar ju inte komma hit.
Jag tackade kvinnan för hennes medverkan.
Intervjuare: Poffe Åhgren
Intervjuad: Andra kvinnan (~50 år)
Intervjuare: Hej jag är från en grupp studenter på KTH som genomför en undersökning, är det ok om jag ställer några frågor ?
Intervjuad: Ja det kan du få göra, vad handlar de om ?
Intervjuare: Vi undrar lite om vad folk tycker om Vasaparken.
Intervjuad: Det finns mycket att tycka om den.
Intervjuare: Hurså ?
Intervjuad: Det är en väldigt fin park men just hundgården lämnar mycket att önska.
Intervjuare: Vad är fel med hundgården ?
Intervjuad: Det är en riktigt tråkig hundgård. Marken är bara lera så man måste tvätta hunden så fort man kommer hem, de som tränar där [pekar mot ute gymmet] får det bästa medan vi hundägare får lera. De borde kunna flytta stängslet till gräset.
Intervjuare: Jo det tycker man.
Intervjuad: De tömmer väldigt dåligt, en dag var det helt fullt. Jag var tvungen att lägga påsen på tunnan. Det värsta är dock att förra veckan sprang en hund ut. Den var så liten att den kunde smita ut under grinden.
Intervjuare: Oj det låter allvarligt, har du tänkt på att kontakta någon om allt det här ?
Intervjuad: Det har jag gjort, två gånger dessutom.
Intervjuare: Hur gick det ?
Intervjuad: Inte så värst bra, det är så krångligt. Man måste svara precis på ett sätt som de vill, jag kände mig låst till deras frågor. Det finns alldeles för få alternativ.
Intervjuare: Fick du svar ?
Intervjuad: Ja, de sa att grinden var ett tekniskt fel.
Intervjuare: Det var tråkigt, vem kontaktade du och hur?
Intervjuad: Det fanns information på grinden där nere.
[Någon hälsar på henne]
Intervjuare: Snabbt innan du går, får jag fråga dig om du kommer hit ofta ?
Intervjuad: Jag kommer hit två tre gånger om dagen.
Intervjuare: Varför ?
Intervjuad: Främst för hunden...
Hon börjar prata med andra personen och jag tackar för hennes tid.
I Vasaparken gick jag till hundparken för att intervjua hundägare. Hundarna vill helst inte vara stilla så länge så det var svårt att få en hundägare att stanna för att svara på frågor. Men jag lyckades intervjua två kvinnor med hundar. Då jag inte följde frågeformuläret fick jag inte kvinnornas namn. Jag lyckades inte skriva ner all information från intervjuerna ordagrant utan bara en outline av vad som vart sagt.
Intervjuare: Poffe Åhgren
Intervjuad: Första kvinnan (~30 år)
Intervjuare: Så vad för dig hit ?
Intervjuad: Jag ska träffa en vännina här snart.
Intervjuare: Brukar du komma hit ?
Intervjuad: Nä, vanligen brukar jag besöka en annan park. Jag har glömt vad den heter men den ligger ditåt [pekar med finger].
Intervjuare: Tycker du det är några problem med parken ?
Intervjuad: Inte riktigt, hundparken är lite lerig kanske.
Intervjuare: Har du några idéer på hur det kan fixas ?
Intervjuad: Kanske man skulle kunna plantera gräs, det finns ju i resten av parken.
Intervjuare: Har du kontaktat någon om det här ?
Intervjuad: Jag har inte tänkt på att göra det. Brukar inte komma hit så ofta.
Intervjuare: Skulle du göra det om det vore lättare ?
Intervjuad: Kanske men jag brukar ju inte komma hit.
Jag tackade kvinnan för hennes medverkan.
![]() |
| Skylten andra kvinnan hänvisade till |
Intervjuad: Andra kvinnan (~50 år)
Intervjuare: Hej jag är från en grupp studenter på KTH som genomför en undersökning, är det ok om jag ställer några frågor ?
Intervjuad: Ja det kan du få göra, vad handlar de om ?
Intervjuare: Vi undrar lite om vad folk tycker om Vasaparken.
Intervjuad: Det finns mycket att tycka om den.
Intervjuare: Hurså ?
Intervjuad: Det är en väldigt fin park men just hundgården lämnar mycket att önska.
Intervjuare: Vad är fel med hundgården ?
Intervjuad: Det är en riktigt tråkig hundgård. Marken är bara lera så man måste tvätta hunden så fort man kommer hem, de som tränar där [pekar mot ute gymmet] får det bästa medan vi hundägare får lera. De borde kunna flytta stängslet till gräset.
Intervjuare: Jo det tycker man.
Intervjuad: De tömmer väldigt dåligt, en dag var det helt fullt. Jag var tvungen att lägga påsen på tunnan. Det värsta är dock att förra veckan sprang en hund ut. Den var så liten att den kunde smita ut under grinden.
Intervjuare: Oj det låter allvarligt, har du tänkt på att kontakta någon om allt det här ?
Intervjuad: Det har jag gjort, två gånger dessutom.
Intervjuare: Hur gick det ?
Intervjuad: Inte så värst bra, det är så krångligt. Man måste svara precis på ett sätt som de vill, jag kände mig låst till deras frågor. Det finns alldeles för få alternativ.
Intervjuare: Fick du svar ?
Intervjuad: Ja, de sa att grinden var ett tekniskt fel.
Intervjuare: Det var tråkigt, vem kontaktade du och hur?
Intervjuad: Det fanns information på grinden där nere.
[Någon hälsar på henne]
Intervjuare: Snabbt innan du går, får jag fråga dig om du kommer hit ofta ?
Intervjuad: Jag kommer hit två tre gånger om dagen.
Intervjuare: Varför ?
Intervjuad: Främst för hunden...
Hon börjar prata med andra personen och jag tackar för hennes tid.
tl;dr leriga hundparker är inte bra
State of the Art - Malmöintitativet
Min analys handlar inte så mycket om teknik eller
design. Vi i gruppen kommer troligtvis att arbeta med att skapa en interaktiv prototyp som kan verka för
att öka deltagandet för planering av offentliga
platser i Stockholm stad. Jag tror att det är viktigt att vi
breddar vår bevakning av vad som redan gjorts på området så att vi inte bara
tittar på tekniska lösningar och dess användarvändlighet utan även på
inflytandeformer som finns idag. Det kanske inte hjälper mitt betyg i kursen
eftersom jag inte får tillräckligt många ord att highlighta men det
hjälper definitivt vårt projekt. Hemsidan jag har valt att undersöka har
generellt ganska ointressant och tråkig design och är därmed inte värt att
analysera fullt ut. Huruvida inflytandeformen är bra är däremot högst relevant
för projektet.
Medborgarinflytande i Malmö Stad och
Malmöinitiativet
I Malmö Stad är det möjligt att skriva
medborgarförslag men kommunen har valt att komplettera medborgarförslagen med
en plattform som de kallar Malmöinitiativet. Inom Malmöinitiativet har en
hemsida skapats där vem som helst kan lägga upp förslag och andra kan gå in och
läsa förslagen, stödja dem eller kommentera dem. Om ett förslag får minst 100
personer som stödjer förslaget kommer detta att skickas vidare till berörd
nämnd som ett informationsärende. Initiativet är inspirerat av liknande
satsningar i Storbritannien.
För att kunna tillvarata medborgares åsikter har de flesta kommuner i
Sverige en påverkanskanal som kallas för medborgarförslag. Hur medborgarförslag
fungerar är olika för olika kommuner men vanligast är att vem som helst som bor
i en stad (oavsett ålder, rösträtt och liknande) kan lämna in ett skriftligt
förslag om något som bör förändras i kommunen. Förslaget tas sedan upp på något
sätt i kommunen och behandlas politiskt, det kan vara till exempel i
kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller i en nämnd som förslaget berör.
Hemsidan för Malmöinitiativet är en enkel lista över aktuella förslag.
Det går också enkelt att se vilka förslag som har fått många som stödjer dessa
och vilka förslag som får många kommentarer och delningar. Det är dock värt att
notera att det på denna sida knappt finns någon information om hur
malmöinitiativet fungerar eller andra sätt att påverka. Det finns inga ställen
att klicka sig vidare till mer information från denna startsida.
Förslagen som kommer in på sidan verkar vara ganska lätta att förstå sig
på och jag tror att det är enkelt för de flesta att kunna ta ställning till om
de gillar ett förslag eller inte. En nackdel är dock att det inte finns något
som kontrollerar att förslaget är tydligt och precist. Inom politik är det ju
viktigt att något som ska röstas om är exakt formulerat och att relevant
bakgrundsinformation finns tillgänglig. Inom Malmöinitiativet finns det inget
som kontrollerar detta. Jag tror att det där har gjorts en avvägning mellan att
förslagen ska vara enkla att förstå och att förslagen ska vara så pass konkreta
att det går att rösta om dem.
Formuläret för att skriva ett förslag är även det
relativt enkelt och lättförståeligt för användaren. Jag tror att tanken är att
vem som helst ska ha lätt att kunna fylla i sitt förslag.
Mina generella tankar kring hemsidan är att den är
tråkig, oinspirerande och innehåller alldeles för lite information för att en
som inte redan är insatt ska kunna förstå hur en använder hemsidan eller varför
den ens finns.
Malmö Stad själva har i en utvärdering nämnt att
det är svårt att få ungdomar att använda sig av Malmöinitiativet. I en analys av Malmöinitiativet har Kalle
Eskilsson bland annat dragit följande slutsats: "I
Malmöinitiativet visade sig flera olika resurser och förutsättningar vara
relevanta för möjligheten till att skriva förslag och få genomslag för dessa.
Utbildning är av relevans för förmågan till kunskapsinhämtning och övergripande
förståelse för samhällets mekanismer. Stabil inkomst och tillgång till tid
skapar trygghet och utrymme för att engagera sig i politik. Kontaktnät är av
vikt när det kommer till att förmedla och sprida åsikter och förslag."
Min uppfattning är att ett initiativ som detta är
bra för människor som har socialt och politiskt kapital nog att kunna driva ett
förslag och försöka få spridning för detta. För människor som är vana att tycka
till blir Malmöinitiativet ett enkelt sätt att kommunicera sin åsikt. Dock har
sidan, vad jag kan se, inte fått jättestor spridning. Det är relativt få
förslag med tanke på hur många som bor i Malmö och också få kommentarer och
röster. Det är svårt att hitta till sidan och väl där är
informationen knapphänt om hur en skriver ett förslag, vad en röst innebär
och vad som händer med ens förslag när det är inskickat. Jag tror alltså att
detta är en bra kanal för den som redan är motiverad att vilja påverka men
hemsidan underlättar inget vidare för den som inte ens har förstått att deras
röst spelar roll eller haft en tanke på att engagera sig politiskt.
Det är också en brist med Malmöinitiativet att det för
användaren framstår som att en skriver ett politiskt förslag. I själva verket
kommer ett förslag med mycket stöd endast att behandlas som ett
informationsärende i en nämnd. Detta innebär att nämnden alltså inte
röstar om förslagen utan endast informeras. Om ett förslag ska bli verklighet
måste en politiker själv välja att lägga det förslaget och hemsidan har därmed
ingen verklig politisk makt annat än att det är ett sätt att säga sin åsikt.
Återigen är nog anledningen till detta att det kan vara svårt för en
medborgare att skriva ett färdigt politiskt förslag att rösta om. Det är dock
högst problematiskt att det kan framstå som att ett inskickad förslag kan
bli verklighet om det får mycket stöd när det snarare handlar om ifall en
politiker brinner för frågan eller ej.
Sammanfattande text - Efter intervjuerna
Söndagen 19e februari 2017 gick gruppen till Vasaparken för att intervjua parkbesökare. Intervjuerna kändes lite tillgjorda/tvingade i början men ganska fort blev både vi och de intervjuade avslappnade - och i många fall blev det mer likt samtal mellan oss där mycket givande information kom fram och tecknades ner.
Inför intervjuerna sammanställde vi
tillsammans en lista över relevanta frågor att ta upp och samla in data till
när vi väl skulle vara framme i Vasaparken – mycket inspiration hämtades här
från tidigare års projekt men även från intervjuer som vi genomfört i parallella
kurser eller i tidigare arbeten. Ett par medlemmar i gruppen genomförde
pilotstudier och reviderade sedan frågorna utifrån kommentarer som framkom där.
När vi kom fram till Vasaparken hade vi
med oss ett ganska täckande intervju-manus och
anteckningsblock/inspelningsverktyg för att dokumentera intervjuerna
ord-för-ord.
Vi spred ut oss över de olika delarna av
Vasaparken för att så effektivt som möjligt samla in information från en stor
bredd av besökare. Vi var måna om att fånga upp såväl småbarnsföräldrar,
lekande barn, äldre parkarbetare och förbipasserande.
Trotts manus upplevde vi att den mer informella
(semi-structured) formen var både tillämpbar och gynnande för
datainsamlingen då det även öppnade upp för många spontana och ärliga
svar/kommentarer från de intervjuade.
Som utförare av intervjun fick vi vara
smidiga och förstående då ex föräldrars primära fokus var att ha en trevlig stund
med sina barn. Trotts att besvara frågor inte var någon av besökarnas
ursprungliga avsikt visade sig ändå de flesta vara väldigt tillmötesgående och
(en bit in i intervjun) även väldigt glada av att få dela med sig av sina
observationer och synpunkter - om möjliga förbättringar och hur framtidens park
skulle kunna se ut.
Ett par i gruppen lyckades även fånga upp en utbytesstudent från Tyskland som mer än gärna delade med sig
av hur parkerna såg ut där och olika system/strukturer som de använde för att samla feedback från besökare och användare.
I och med intervjuerna styrktes ett antagande som vi inom gruppen
diskuterat men inte haft konkret belägg att handla på - att folk i Vasaparken
observerar problem/utvecklingsmöjligheter men inte har en smidig plattform där dom kan förmedla
idéerna och observationerna vidare så beslutsfattande organ kan ta del av
dessa.
Gruppen är väldigt nöjd efter
genomförandet av dessa intervjuer och upplever att investeringen i tid gav en
bra förstahands-förståelse av
Vasaparken och sinnesstämmningen hos de
besökande.
Härnäst skall den insamlade datan
analyseras och möjliga sammankopplingar/gemensamma svar kartläggas - för att
utormningen av produkten skall bli så nära anknuten till användaren som
möjligt.
State of the art - El-gigantens utvärderingsknappar
Isak
Jag har många gånger besökt och handlat på El-giganten (senast för ca två veckor sedan) och efter varje besök passerat de färgglada smiley-symbolknapparna. Innan det här projektet hade jag inte reflekterat så mycket över deras existens och funktion, men allftersom det här projektet utvecklas - och vi matas med info om olika interaktiva system och hur dessa kan och bör utformas - charmas jag mer och mer över enkelheten hos den här knappsatsen.
Bakgrund
I och med intervjuerna styrktes ett antagande som vi diskuterat men inte haft belägg att handla på - att folk i Vasaparken observerat problem/utvecklingsmöjligheter men inte haft en smidig plattform att förmedla idéerna/observationerna vidare till beslutsfattande organ.
Analys
Vi gjorde gemensamt ett dokument i DRIVE där vi tillsammans listade olika relevanta metoder/tekniker för att registrera och förmedla åsikter och jag valde att analysera El-gigantens emotion-knappar.
Knapparna är placerade efter kassan, precis innan kunden går ut ur butiken, och möjliggör insamlingen av hur besökarna upplever att de blev bemötta - som ett betyg på servicen/engagemanget från personalen.
De här knapparna upplever jag är extremt bra utformade efter funktionen de är avsedda att uppfylla - feedback till ledning om kundbemötande och kvaliteten hos kundupplevelsen. Det är lätt (och kostar minimalt) att samla in en kvantitativ mängd data. “Alla” förstår vad knapparna symboliserar (betygsskalan), “alla” kan använda knapparna (obefintligt krav på förkunskap eller inlärning) och det tar i princip ingen ansträngning för kunden att ge sina åsikter.
Gränssnittet är säkert att använda med knappar som är tydligt definierade och med en storlek och form som gör att du inte av misstag kommer att trycka på fel knapp. Även de individuella färgerna hjälper att understryka vilket mått av tillfredsställelse som korrelerar med kundbesöket.
Bara det att knapparna finns där visar att butiken är mån om att ta kunden på allvar. Att lyssna på kundens åsikter och identifiera och bemöta butikens egna svagheter - vilket förmedlar en form av respekt/vördnad och ärlighet från butikens sida. Kunden får dessutom ett mått av tillfredsställelse i och med att knapptrycket faktiskt hjälper butiken att bli bättre och på sikt bemöta kunden själv på ett bättre sätt.
Metoden i sig är nödvändigtvis inte kul eller kortsiktligt belönande men vi människor verkar tycka att det är intressant att trycka på knappar och höra klicket/pipet när knapptrycket registreras. Det i kombination med att det finns en tydlig outtalad koppling - som direkt länkar kundens registrerade röst mot en strävan hos butiken att bli bättre - får interaktionen att bli väldigt belönande jmf. ansträngningen den kräver.
I sin helhet upplever jag att detta är ett både trevligt och mycket effektivt sätt att samla stora mängder data från förstahandsanvändare (kunden). Knapparna har dessutom en lekfull och tillfredsställande känslomässig utformning som är enkel att relatera till.
Några nackdelar med lösningen
- Spammande (ogiltig/felaktig data): Jag är ganska säker på att många kunder inte tar systemet på allvar eller litar på att deras klick faktiskt ger någon skillnad. Jag har även sett folk (och varit medskyldig till att) trycka på någon av knapparna flera gånger under samma besök...
- Autism (problem att tolka ansiktsuttryck): Möjligtvis en ganska liten % men ändå lite relevant då alla skall bemötas med respekt och vars åsikter/observationer inte bör underskattas.
- (Färgblindhet): Knapparna har ju även ansiktsuttryck
Kan göras bättre
Bildtexten ovan skulle kunna varieras med (ex) någon form av veckotema. Ett par exempel skulle kunna vara:
“Den här veckan jobbar vi för lägre bullernivå i butiken, hur tycker du att vi lyckas?” eller "Hur smidigt var det att hitta parkeringsplats?" eller vad som nu är relevant för butiken och dess besökare...
“Den här veckan jobbar vi för lägre bullernivå i butiken, hur tycker du att vi lyckas?” eller "Hur smidigt var det att hitta parkeringsplats?" eller vad som nu är relevant för butiken och dess besökare...
Vår grupp var tidigt inne på en idé där vi skulle använda någon form av enkelt användargränssnitt som ger Vasaparkens besökare tillfälle att kommentera eventuella problem eller på något smidigt sätt registrera sina åsikter (rapportera trasiga lampor, kommentera mängd skräp/hundbajs, ...). För att få med sammhällets olika röster skulle ett annat koncept - som även bygger på den här tekniken - vara att meddela aktuella frågor - exempelvis genom en digital skärm eller liknande - som berör parken (projekt som staden vill genomföra som kanske inte nödvändigtvis ligger i besökarnas intresse - så dessa kan hindras, eller motsatsen projekt där en intresseanmälan kan göras för att skapa positivt engagemang och deltagande).
Likt i bilden ovan ("Vänligen betygsätt din kassaupplevelse") bör språkbruket vara kort och enkelt och symbolerna vara tydliga för att göra interaktionern så smidig och naturlig som möjligt.
Här kan spånas vidare men det fortsätter vi med i kommande inlägg : )

















